Liebfrau

Det har varit tyst i bloggen igen. Jag har ägnat mig åt bebisliv och så har vi gått på några husvisningar på kvällar och helger. Rätt var det var hittade vi ett hus och idag har vi skrivit på köpeavtalet.
Köpa hus är stora saker. Livets största affär. Eller vad brukar mäklarnas slogan vara? Men det är en stor grej och det innebär lite ångest.

Ångest för att flytta längre ifrån stan. Ångest för att inte ha tunnelbanan som granne. Ångest för att slita upp Sarah från braiga dagiset. Ångest för vad räntor innebär för min ekonomi. Ångest för att jag inte bara måste diska och tvätta utan även klippa gräs. Ångest för vad mamma ska säga. Ångest för allt och ingenting!! Men också pirr och känslan av något bra. Att få det större. Barnvänligare. Liten privat tomt!

Nu måste jag gå in på skolportalen och ställa Saris i dagiskön. I morgon är det besiktning. Känns inte som man kan ropa "hej vi har köpt hus" förrän besiktningen är ok.

Over and out!