Värsta tiden är inte nu
Det är värsta tiden nu, sa barnmorskan när vi diskuterade hur jag mår och läkarebesök och sjukskrivning. Jo visst är det jobbigt men vecka 30-40 är samtidigt de mest spännande. Förlossningen närmar sig, barnet känns mycket tydligt och man kan ibland se en liten fot eller hand röra sig utanpå. Negativa saker är att man blir tung, får ont, sura uppstötningar, inte kan sova, samt måste kissa som en blöjbebis, dvs 4 ggr i timmen. Men värsta tiden är det absolut inte.
Jag ska tala om vad jag upplever som värsta tiden. De 12 första veckorna! Man mår förbannat jävla illa, man är trött, man sover 20 h om dygnet om man får, man kräks resterande 4. Man ser blek och överdjävlig ut, ibland lite småfet. Inget vet att man är på smällen. Man vill inte berätta så tidigt. Risken att det slutar i missfall är stor. Så hög som 30%. De första 12 veckorna är illamående, trötthet och oro och tar priset.
Som god tvåa på min lista över det värsta är övertiden. När BF (Beräknad födsel), the due date, passerat. För varje dag som går efter BF blir man bara mer och mer less. Man sover ingen nattsömn, man samlar på sig vätska, man kissar en miljard gånger, alla frågar om det inte kommit bebis än...Man börjar tro att den ska stanna kvar inne i magen och plåga sin mor resten av livet. Man vill bara ha ut ungen till nästan vilket pris som helst. Man ber om värkar och smärta, man tar till knep. Under graviditetens övertid med Sarah tog jag till alla knep jag hörde talas om utom ricinolja. Jag kan tala om för er att varken ananas, grape, färdknäppande, trappspringning eller bröstvårtsmassage funkar. Envis unge kommer inte för det!
Men nu är det verkligen inte värsta tiden! Jag har förvisso ont så jag gråter av foglossning ibland och en trötthet som jag inte kan förklara. Men det är ändå helt okej. Ikväll ska jag till läkaren. Även om det inte är värsta tiden nu så har jag lite för ont för att arbeta så mycket som jag gör.
Solen skiner, -5°, jag ska ta en liten promenad i dagsljuset. Dricka en kaffe och försöka njuta lite. Under tiden städar Maidaid åt oss här hemma.
Jag ska tala om vad jag upplever som värsta tiden. De 12 första veckorna! Man mår förbannat jävla illa, man är trött, man sover 20 h om dygnet om man får, man kräks resterande 4. Man ser blek och överdjävlig ut, ibland lite småfet. Inget vet att man är på smällen. Man vill inte berätta så tidigt. Risken att det slutar i missfall är stor. Så hög som 30%. De första 12 veckorna är illamående, trötthet och oro och tar priset.
Som god tvåa på min lista över det värsta är övertiden. När BF (Beräknad födsel), the due date, passerat. För varje dag som går efter BF blir man bara mer och mer less. Man sover ingen nattsömn, man samlar på sig vätska, man kissar en miljard gånger, alla frågar om det inte kommit bebis än...Man börjar tro att den ska stanna kvar inne i magen och plåga sin mor resten av livet. Man vill bara ha ut ungen till nästan vilket pris som helst. Man ber om värkar och smärta, man tar till knep. Under graviditetens övertid med Sarah tog jag till alla knep jag hörde talas om utom ricinolja. Jag kan tala om för er att varken ananas, grape, färdknäppande, trappspringning eller bröstvårtsmassage funkar. Envis unge kommer inte för det!
Men nu är det verkligen inte värsta tiden! Jag har förvisso ont så jag gråter av foglossning ibland och en trötthet som jag inte kan förklara. Men det är ändå helt okej. Ikväll ska jag till läkaren. Även om det inte är värsta tiden nu så har jag lite för ont för att arbeta så mycket som jag gör.
Solen skiner, -5°, jag ska ta en liten promenad i dagsljuset. Dricka en kaffe och försöka njuta lite. Under tiden städar Maidaid åt oss här hemma.
Kommentarer
Postat av: Lisa
härligt med städhjälp! skulle jag oxå behöva!
att du inte fick en hinnsvepning när du gick över tiden! det fick jag med julia 13dgr innan för jag va så less å vips va de dags att föda bebis!! ett tips inför denna gång;)
Postat av: Elizabeth
Hoppas du inte går över tiden denna gång också. Gick det bra hos läkaren?
Trackback
