Liebfrau

Jag har blivit sjuk igen. Den fruktansvärda tröttheten och migränanfallet i söndags var nog inte bara en seg söndag utan startskottet för en ny lång luftvägsinfektion. Ja, jag låter pessimistisk nu men av erfarenheterna av detta så talar jag med bitterhet och inga förhoppningar.

Har vilat på förmiddagen. Som vanligt när jag är krasslig så känner jag mig ensam och ynklig och "Hur ska det gå?". Då tänker jag att det vore skönt om det fanns en extramormor till Sarah. Sarah har en mormor redan, men jag tänker mig en till. En kravlös. En som gillar att umgås med små barn. Som byter blöjor. Som hjälper till. Som bara finns där. Som gärna pratar och dricker kaffe. Som gillar att bara vara utan krav på perfektion någonstans. Som klappar min nya mage och glädjer sig över en till bebis. Som inte tvekar att komma mitt i natten om vi föräldrar behöver sova. Som kanske tränger sig på ibland men som samtidigt förstår och inte blir ledsen om vi säger ifrån och lämnar oss i fred också.

Det är väl en utopi. Jag får vara glad över de och det vi har. Och det är jag. Men på min sida hade det verkligen varit skönt med en till..Ibland.