Liebfrau

Katten kom hem igår. Han kom lagom till kvällsmaten och soffamyset innan barnen går och lägger sig. I morse släppte jag ut honom. Nu oroar jag mig igen. Har han det bra i Krusboda? Är grannarna snälla mot honom? Kommer han hem igen denna gången? Fan att jag alltid oroar mig.

Mina jeans åker ned så jag går och drar upp dom hela tiden. Jag har loosat mera vikt. Väger nu 58 eller 59. Tänk att väga nåt som börjar med femtio. Minns inte riktigt när jag gjorde det sist. Måste varit i oskuldens dagar hahaha. Jag är hungrig hela tiden. Och jag äter. När jag hinner. Det blir inte alltid det nyttigaste. Hur kan jag då loosa? Är det amningen? Eller har jag mask i magen? I natt vaknade lilleman för nattmål vid 3. När ska han sluta? Han är stora killen ju. Sova-hela-natten-stor! 

Jag försöker med gröt och frukt och lite morot och lite potatis. Lillebror vill inte ha. Han kniper igen sin mun. Den blir till ett smalt streck. Han vänder bort huvudet. När han börjar gråta så slutar jag. Ofta kräks han upp dom små små skedarna jag lyckats få i fågelungen. Men amma, det går alltid an.
Det är nytt för mig. Att han inte vill äta. Storasyster var annorlunda. När hon var 4 månader fick hon smaka första gången. Den tredje gången jag erbjöd mat, klämde hon en hel burk med morot. Jag ska inte stressa. Lillebror får ta det i sin takt. Jag har ju mjölk åt honom. Mår han bra så mår jag bra. Men jag kan inte låta bli att försöka varje dag. Jag tänker att en dag så vänder han inte bort huvudet. En dag kommer han att vilja ha skeden.