Liebfrau

För ett år sen vankade jag runt höggravid och enormt stor. 3 days past my due date.
Trött och less och med den högsta önskan att Alexander skulle vilja komma ut.

Ett år senare kan han stå med stöd. Kommunisera med ord och joller. Sitta. Äta vår mat.
Och jag är mentalt inställd på att börja jobba.

I övrigt rullar livet på.
Barnen utvecklas i rasande takt.

Sarah i morse:
"Det är snö ute. Varför då?"
Och så plockade hon självmant fram vinterkängorna.
Det är maj. Vi har gått i sneakers i flera veckor.