Migrän
Migränanfallet från Hell drabbade mig igår.
Det är 2 år sedan som det hade samma magnitud.
Det började nästa direkt efter middagsmaten med att ögonflimret kom smygande.
Otäcka blixtar och syn bortfall.
Jag svalde snabbt 2 ibuprofen, kröp ihop i soffan, blundade..
Väntade att auran skulle gå över så att jag kunde natta klart barnen och sen kvällsjobba lite framför datorn.
Men det blev bara värre.
Smärtan sprängde på högra sidan. Ända ner på kinden.
Tvingades ge upp allt.
God natt.
Smärtan hindrade mig från att somna i sängen. Låg i fosterställning. Frös. Mådde illa.
Alla jävla smörstekta kantareller som jag tryckt i mig hotade att komma upp igen.
Mina tankar:
Inte kräkas, inte kräkas, inte kräkas…
Varför verkar inte ibuprofenen?
Tänk om jag ligger här med en bauta-stor ond hjärntumör?
Smärtan pulserade. Tryckte. Intensifierades i intervaller.
Så slutligen kom Jonas med 2 alvedon och 3 lergigan.
Coctailen som vaggade mig till sömns likt en mor ”såja lilla gumman, sov..”.
Svart, djup sömn.
Vaknade till en smärtfri värld men svag i kroppen.
Fasansfullt! Schrecklich!
Usch för migrän! Det är lite läskigt när det kan dyka upp helt plötsligt, utan orsak. Skönt att du kunde somna ifrån den; brukar ju vara det enda som hjälper. Kram!
