En sån där halvpissig dag
Det skulle vara min lediga dag. Min vilodag. Ingenting blir som jag tänkt. Sarah vaknar med nära 39° och snoret bubblande ur näsan. Eller vaknar? Hon har varit vaken mer eller mindre hela natten. Pappa Jonas hemma och vabbar. Jag försöker sova ändå men nejdå, städfirman ringer och har fått avbokningar och vill komma och städa på förmiddagen istället för eftermiddagen. Jag och Jonas och Sarah går och äter godaste semlan i söderort medan städtjejerna fixar lägenheten skinande ren. Semlan finns på Björkens konditori i Björkhagen. Det är mysigt och jag dricker 2 koppar kaffe för nu har jag insett att det inte blir mera sova. Sen åker jag till terapeuten. Där går 45 minuter alldeles för fort. Jag hinner precis komma igång så är samtalstiden slut och jag 500 kr fattigare. På vägen hem känner jag att jag också är förkyld. Ont i halsen. Såklart! Vem kan inte undgå att smittas när någon nyser direkt på en? Direktkontakt med droppsmittan!
Nedan visas dagens snor-Fia! I rosa. Fleecehoodie från GAP, cerise plyschbyxor i 86/92 från Me&I.
Nedan visas dagens snor-Fia! I rosa. Fleecehoodie från GAP, cerise plyschbyxor i 86/92 från Me&I.
Min lilla datortjej
Sarah gillar att sitta vid datorn. Hon lyckas med mycket. Hon är den i familjen som är bäst på kortkommandon. Vanligast är att hon förminskar texten på websidor. En gång avinstallerade hon vår skrivare. Det tog mig och Jonas 2 veckor innan vi hade installerat tillbaka den. Det var inte lätt.
I morgon släpper Me & I vårkollektionen 2010. Jag är som ett barn dagen före julafton! Lika förväntansfull. Tur att kollektionssläppet inträffar på min lediga dag så att jag kan sitta i lugn och ro och spana in nyheterna.
Barnvagnsfunderingar
Barnvagnar har ofta 8 veckors leverans tid. Jag har 13 veckor kvar tll beräknad förlossning. Det är hög tid att börja reka alltså! Vi var på Babyproffsen igår och tittade. Syskonvagnar kändes inte rätt när vi funderade över vår vardag. Dessutom såg de otympliga och obekväma ut. Men Emmaljunga har 2010 kommit med den brilljanta lösningen syskonsits som man kan fästa på vagnen. På så sätt kan Sarah följa med på promenaden även om hon inte orkar eller vill gå själv. Först var jag inne på Emmaljunga Classic för att den är robust och har rejäl varukorg men den har lufthjul, jag vill ha punkteringsfria hjul! En annan nackdel med Classic är att den finns i för få färger. Caroline the fashionista vill ju välja och vraka bland ljuva färger. Nu lutar det åt Emmaljunga City Cross i färgen Creme Leatherette. Finns en exklusiv matchande skötväska till. Jag kommer bli en MILF med denna vagn haha. Ett annat plus är att det är den lättaste och smidigaste vagnen i Emmaljungas sortiment. Jag bor ju trots allt i en storstad och inte på landet!
Vi kommer att införskaffa stå-bräda åt Sarah också. Tillbehören blir: Syskonsits, ståbräda och antingen qadrolift eller hårdlift. Men det lutar åt quadroliften då den har fyra funktioner i en och samma produkt.
Ett plus för Emmaljunga är att de har fabrik i Sverige och tillverkning sker här hemma eller i Europa. Okej, jag verkar ha gjort mitt barnvagnval. Jonas har varit med i alla diskussioner och val men färgen är helt upp till mig. Han skulle till och med gå med på en orange vagn. Nä hua säger jag. Exklusivt och stilfullt i cremefärg ska det va! Ringer på måndag och hör mig för om leveranstid!
Vi kommer att införskaffa stå-bräda åt Sarah också. Tillbehören blir: Syskonsits, ståbräda och antingen qadrolift eller hårdlift. Men det lutar åt quadroliften då den har fyra funktioner i en och samma produkt.
Ett plus för Emmaljunga är att de har fabrik i Sverige och tillverkning sker här hemma eller i Europa. Okej, jag verkar ha gjort mitt barnvagnval. Jonas har varit med i alla diskussioner och val men färgen är helt upp till mig. Han skulle till och med gå med på en orange vagn. Nä hua säger jag. Exklusivt och stilfullt i cremefärg ska det va! Ringer på måndag och hör mig för om leveranstid!
Kläder
Nu har Sarah nästan vuxit i den. Blommor- och prickarklänningen i 86/92 från Me&I som hennes farmor köpte förra hösten. Denna hösts plyschbyxa i rosa passar perfekt till.
Jag tycker att kläderna är så fina så jag måste visa 2 till! Syrran var över ikväll och hon berömde Sarahs fina kläder så jag är inte ensam om att tycka att det är fint.
Bild på gravidmagen i 25 veckor + 6 dagar. Går alltså in i vecka 27 i morgon. Tiden går snabbt. 
Mina kläder är från H&M Mama.
På tal om H&M så kom kläderna idag. Har inte hunnit prova allt än men Cardigan var nog en besvikelse. Den var väldigt tunn och såg ut som en för kort morgonrock så jag lutar åt att skicka tillbaka den och köpa en mamma-cardigan hos PO.P istället.
Bilden ovan är på leveransen från H&M. Jag är ingen vidare fotograf, särskilt inte när det gäller ljussättning men håll till godo.
Nu är det God Natt!
Jonas borta 3 kvällar i rad...
Jonas ska plugga onsdagar. Han ska läsa klart sin civilekonomutbildning. Det är jättebra, kan inte säga annat. Idag torsdag är det djurgården hockey mot nåt. Hockey e hans intresse. Jag kan inte säga så mycket om det heller. I morgon fredag är det bowlingkväll med hans jobb och det är väl klart att han ska få lite kul. Problemet är mina foglossningssmärtor och nu har jag fått någon låsning i ryggen av att bära Sarah så det är inte så enkelt att vara ensam och snäll fru. Låt Sarah gå själv brukar jag få höra av folk men då undrar jag hur de tänker. Frågar jag om vi ska byta blöja så springer hon och gömmer sig. Tror ni hon frivilligt går och lägger sig? Barn tycker nog generellt att det är tråkigt att lägga sig för att sova. Men idag så frågade jag min kollegor och vänner hur de tänker när de säger att Sarah får gå själv och kom på flera lösningar. Sätta sig i barnstolen för middag kan Sarah faktiskt göra själv. Klättra in i sängen lärde jag henne nyss med hjälp av att ställa en pall bredvid sängen och då blev sänggåendet en klätterlek. Visserligen fick vi sjunga en hel del gonattsånger för att lugna ner henne igen men det var mysigt. Problemet är bara att hon förstod på en gång att pallen kan användas för att klättra ur också och så roligt ska vi inte ha. Å byta blöja får vi göra till en kurragömmalek tills hon är redo för pottan. Det gick riktigt bra och jag har inte lyft henne en enda gång ikväll och skonat min rygg. Bra mamman!
På tal om potta så kan Sarah det ordet. Hon vet även vad toaletten är. Hon vet vad mamma och pappa gör på toa. Men när jag frågar om hon vill kissa eller bajsa i den så skakar hon på huvudet och säger neeee. Hon får ta det i sin takt. Jag är lugn. Jag vet att hon inte kommer ha blöja resten av livet.
Polarn o pyret har rea. Finns en del saker jag vill ha där. Men jag måste vänta på lönen. Tror ni rean finns kvar då? För jag ska _INTE_använda kreditkortet. Å snart släpper Meandi sin vårkollektion. På Facebook finns en grupp med förhandsglimtar och hittills tycker jag att motiven är så där. Faan, det är samma sak som kommer säsong efter säsong när det gäller mönster, färger, tyger och skärningar. Men är man besatt så är man. Det hjälps inte hur trista och "samma sak" meandi är, när jag går på party så måste jag shoppa.
Mor och dotter är lika
Ja iallafall när det kommer till tröjan. Den klassiska randiga från Polarn och Pyret. Sarah har 86/92. Mamma har M.
Igår kväll fick vi vår första leverans från Linas matkasse (http://www.linasmatkasse.se/) så i i kväll har jag stått och hackat rotfrukter. Ganska avkopplande faktiskt. Men jag är allt lite bimbo när det kommer till rotfrukter. Det stod att det skulle vara Palsternacka i grytan. Jag tog purjolöken. Jag vet att jag tänkte "Är det här verkligen Palsternacka, heter den så? Jonas brukar köpa sån här. Kallar han den palsternacka?" Det kändes inte helt bekant men jag mindes att den heter nåt på P så jag kollade inte vidare i kylen utan hackade upp purjolöken. Det blev lite ju fel men grytan blev god ändå. Å man kan skratta åt att jag misstog mig. Jag borde ju veta vad som är vad egentligen, eller hur?
H&M rabatten som jag väntat på kom idag.
HA! Idag kom det. Brevet från H&M som ger 10% rabatt på hela sortimentet. Jag har redan lagt min beställning. Det blir ett par mamma-byxor, 3 toppar, ljusblå cardigan och en Hello Kitty pyjamas till Sarah. Jag handlar vanligtvis inget från H&M till Sarah, det brukar bli PO.P, Meandi och My Kidoo för hela slanten men nu kände jag för en riktigt tjejig 2-delad Hello Kitty till henne.
Så här kommer jag vara klädd ibland :
Kopierade och köpte just de byxorna och den toppen!
Så här kommer jag vara klädd ibland :
Kopierade och köpte just de byxorna och den toppen!
Lördagsmys
Sarah sover sin middagslur och Jonas är på innebandy så jag har en stund att uppdatera bloggen. Igår var Louise och David på middag hemma hos oss. Min underbara make stod för matlagningen. Det blev köttfärspaj och sallad. Sallad borde vi äta oftare för det är ju mumma och så nyttigt. Med dressing blir det verkligen smaskens.
Jonas donar med köttfärsen medan Louise underhåller Sarah.
Galen i barnkläder som jag är så kan jag inte låta bli att nämna att Sarahs collegetröja är från My Kidoo och fleecebyxorna från Baby GAP. GAP är en av mina favoriter bland klädbutiker over there.
Vi hade trevligt igår men hormonerna gjorde mig ledsen till sinnet. Jag ville gråta för att diskmaskinen blev full. Gråta för att ingen tryckte igång den. Vi tittade på Wallander. Jag grät när jag såg barnen vars pappa mördat deras mamma. Efteråt ville jag gråta för att jag inte klarade körkotet. Gråta för att jag inte fick tröstpresent eller tröstblommor av Jonas eller någon annan när jag kom hem från Norrköping. Gråta för att min mamma sitter ensam i sitt stora hus. Gråta för att jag är trött. Efter en god natts sömn och sovmorgon så är jag nästan som vanligt igen.
Jonas donar med köttfärsen medan Louise underhåller Sarah.
Galen i barnkläder som jag är så kan jag inte låta bli att nämna att Sarahs collegetröja är från My Kidoo och fleecebyxorna från Baby GAP. GAP är en av mina favoriter bland klädbutiker over there.
Vi hade trevligt igår men hormonerna gjorde mig ledsen till sinnet. Jag ville gråta för att diskmaskinen blev full. Gråta för att ingen tryckte igång den. Vi tittade på Wallander. Jag grät när jag såg barnen vars pappa mördat deras mamma. Efteråt ville jag gråta för att jag inte klarade körkotet. Gråta för att jag inte fick tröstpresent eller tröstblommor av Jonas eller någon annan när jag kom hem från Norrköping. Gråta för att min mamma sitter ensam i sitt stora hus. Gråta för att jag är trött. Efter en god natts sömn och sovmorgon så är jag nästan som vanligt igen.
Mamarest?
Funderar på att köpa en sådan här:
Alltså en specialutvecklad madrass för pregosar med bäckenbesvär. Det går att läsa mer om den på www.mamarest.com. Men tror ni den hjälper? Eller kan jag ha roligare för 1250 kr? Mot slutet av graviditeten kan den också fylla ett syfte i och med att om jag kissar på mig (det trycker på väldigt mycket på slutet) eller om vattnet går så förstör jag specialmadrassen och inte vår gosiga dubbelsängsmadrass.
Alltså en specialutvecklad madrass för pregosar med bäckenbesvär. Det går att läsa mer om den på www.mamarest.com. Men tror ni den hjälper? Eller kan jag ha roligare för 1250 kr? Mot slutet av graviditeten kan den också fylla ett syfte i och med att om jag kissar på mig (det trycker på väldigt mycket på slutet) eller om vattnet går så förstör jag specialmadrassen och inte vår gosiga dubbelsängsmadrass.
Vecka 25 (v24+3)
Började dagen med att skynda mig de sista 10 meterna till tuben. Det skulle jag aldrig ha gjort för jag har haft jätteont resten av dagen. 5 minuter vann jag i morse, 12 h förlorade i smärta! Har skrivit det förr, skriver det igen, tack för att det finns Alvedon. Inte för att det hjälper jättemycket på foglossningsmärta men jag är tacksam för det lilla.
Vi var hos barnmorskan Birgitta. Hon mätte magen, magen motsvarar ungefär vecka 26, så jag är lite större än vad tiden säger men det är vanligt för omföderskor. Tog lite blodprov och blodtryck. 5 i socker, 128 i hb, 100/60 i blodtryck. Bebisens hjärta slog ca 146 slag per minut. Allt bra.
Hämtade på förskolan idag. Jag känner mig jättedålig som mamma för jag pallar nästan inte med. Jag har så ont och det är riktigt jobbigt att jaga rätt på en busig unge, försöka få på henne skor och kläder och sen ta sig hem med foglossningen från hell. För även om vi bor i samma hus som dagis så måste man gå ute några meter och det är för kallt att skippa ytterkläder helt. Å sen är det trapphuset man ska upp för och Sarah brukar inte vara överens med mig om att gå raka vägen hem. Väl hemma var hon förstås världens tröttaste och grinade för allt och ingenting. Jag hade lust att grina jag också. Av smärtan, tröttheten och min oförmåga att röra mig och vara en rolig mamma.
I morgon är jag hemma. (Sjukskriven 25% och hemma onsdagar) Det känns skönt. Få vila bort en del av smärtan. Har bara ett ärende och det är Ingela. Jag har inte träffat henne förr men hon är samtalsterapeut. Jag tror det kan vara bra med lite coachning.
Här nedanför är UL-bilden från vecka 19 som jag skrev om igår. Veckorna går fort. Snart är han här, vår fina, efterlängtade son. Värd alla smärtor.
Vi var hos barnmorskan Birgitta. Hon mätte magen, magen motsvarar ungefär vecka 26, så jag är lite större än vad tiden säger men det är vanligt för omföderskor. Tog lite blodprov och blodtryck. 5 i socker, 128 i hb, 100/60 i blodtryck. Bebisens hjärta slog ca 146 slag per minut. Allt bra.
Hämtade på förskolan idag. Jag känner mig jättedålig som mamma för jag pallar nästan inte med. Jag har så ont och det är riktigt jobbigt att jaga rätt på en busig unge, försöka få på henne skor och kläder och sen ta sig hem med foglossningen från hell. För även om vi bor i samma hus som dagis så måste man gå ute några meter och det är för kallt att skippa ytterkläder helt. Å sen är det trapphuset man ska upp för och Sarah brukar inte vara överens med mig om att gå raka vägen hem. Väl hemma var hon förstås världens tröttaste och grinade för allt och ingenting. Jag hade lust att grina jag också. Av smärtan, tröttheten och min oförmåga att röra mig och vara en rolig mamma.
I morgon är jag hemma. (Sjukskriven 25% och hemma onsdagar) Det känns skönt. Få vila bort en del av smärtan. Har bara ett ärende och det är Ingela. Jag har inte träffat henne förr men hon är samtalsterapeut. Jag tror det kan vara bra med lite coachning.
Här nedanför är UL-bilden från vecka 19 som jag skrev om igår. Veckorna går fort. Snart är han här, vår fina, efterlängtade son. Värd alla smärtor.
Första vattengympatillfället
Ikväll var jag på vattengympa för gravida. Det är anpassad träning i varmt vatten (34 °C) med styrketräning, balansträning, kondition och avslappningsövningar. Kändes jätteskönt! Jätteskönt att få känna sig lätt och smidig igen. Jätteskönt att träffa andra tjejer i samma situation. Kursledaren var en hälsocoach och full av glättig energi. Hon kallade oss flickor. Flickor! Haha, lite sött, men jag känner mig mer som en stooooor kvinna än en liten flicka. Hon lovade oss träningsvärk i kväll eller i morgon. Jag ser fram emot det. Jag har inte rört mig så det funnits risk för träningsvärk på ett halvår!
I morgon ska vi till barnmorskan Birgitta. Jag är i vecka 25. Nu när Jonas outat på jobbet att vi ska bli föräldrar igen är det legitimt att även han följer med. Jag gillar att gå till barnmorskan. Tycker om att prata, ta prover och lyssna på bebisens hjärta. Idag tittade jag en stund på ultraljudsbilden från vecka 19 och jag kände mig alldeles varm och lycklig. "Jag älskar dig bebisen. Jag längtar efter dig!"
I morgon ska vi till barnmorskan Birgitta. Jag är i vecka 25. Nu när Jonas outat på jobbet att vi ska bli föräldrar igen är det legitimt att även han följer med. Jag gillar att gå till barnmorskan. Tycker om att prata, ta prover och lyssna på bebisens hjärta. Idag tittade jag en stund på ultraljudsbilden från vecka 19 och jag kände mig alldeles varm och lycklig. "Jag älskar dig bebisen. Jag längtar efter dig!"
Middag med Kristina, Bartek och lille Emil
Emil verkar förtvivlad. Sarah superglad. Retas hon med honom?
Söt kanindräkt.
Sarah klappar Emil på kinden. Sött.
Våra äkta män gör samma pose.
Ego som jag är så vill jag vara med på minst en bild.
Håller hand. Det börjar verka kärlek banne mig..
Emil och Simba trivs i varandras sällskap.
Simba the cat tar plats i bloggen
Simba har gjort en koja av min fina filt.
Han är världens snällaste och gullig. Men jag kan reta mig på honom till tusen. Han låter en inte hänga av sig ytterkläder i lugn och ro utan stryker sig kring benen och är i vägen när man kommer hem. Han slickar på kranen när han vill dricka men fattar inte hur man sätter på vattnet. Han fattar bara att jag kommer och gör det om han står och äcklar mig med sitt slickande av kranen. Han jagar in små saker under soffan som man sen bara med möda får tag i. Han snor min filt och slickar den. Tror väl att den är ett dött djur. Han hårar ner så tur att vi har städhjälp här hemma.
Men annars så är han en fin katt och Sarah gillar honom. Sarah får slå, dra honom i svansen och borra in sig i hans päls. Han ger aldrig igen. Stabil kisse! Underbar katt!
Fokusera på det positiva
Jag har varit lite negativ och fokuserat på krämporna. Det är tråkigt så jag ska försöka fokusera på det positiva, det underbara, det magiska. Nyansera mig. Uttrycka min tacksamhet. Det är ju helt fantastiskt att få vara gravid. Det är ett mirakel att vi skapat liv. En liten lillebror till vår underbara Sarah. Jag är tacksam över att allt gått så bra hittills. Det har varit lätt för oss att bli gravida och alla ultraljud (KUB-test samt rutinultraljud) tyder på att vi väntar en välskapt liten kille. Jag är tacksam över att mina värden är bra. Ingen risk för diabetes, havandeksapsförgiftning eller järnbrist. Jag kan se fram emot förlossningen. Det gick bra första gången. Stor chans det går bra andra gången med. Ack så mycket att glädjas åt. Skärp dig Caroline, njut. Men samtidigt måste man få spegla krämporna och de dagar när humöret är sänkt. Det är ju så. Varken graviditeten eller livet i sig är en dans på rosor. Det är kämpigt i perioder och man är inte otacksam eller sämre människa för att man pratar om det. Tycker inte jag iallafall. Jag brukar tänka att alla får sin beskärda del av obehagligheter. Det är inte rättvisa men alla dras med någonting i någon fas i livet. Jag har rätt tuffa graviditeter men det mesta går bra.
Dagens bild är på Sarah som rotat fram pappas djurgårdsmössa och halsduk och satt på sig. Det är en feel good bild tycker jag. Lite pixlig för den är tagen med Jonas Iphone.
Positiva tankar är bra men det kan vara ett sätt att berabeta tråkigheter att skriva om det så därför tänkte jag berätta om Norrköping och mitt misslyckande där och om bitterheten jag kan känna över att jag inte lyckas ta körkort. T.o.m någon retarded snubbe i "en annan del av Köping" lyckas köra bil men inte jag.
Jag har övningskört i 1,5 år. Gått i körskola i stockholm. Betalat 600 kr i timmen. Tagit körkortslån för att jag tillslut inte hade råd med lektionerna. 600 kr i timmen ett par gånger i veckan är pengar även för en civilingenjör. Iallafall för en civilingenjör som har andra intressen också, tex att handla märkeskläder till sin dotter. I stockholm tog jag mer än 50 lektioner. Jag blev aldrig färdig. Läraren var mest missnöjd och bekymrad över min körning. Så en kväll bestämde jag mig för att det inte skulle leda någon vart att köra ett par gånger i veckan. Det enda raka var att ta en intensivkurs och totalt gå in för det där med körkortet. Jag googlade på kuser och bestämde mig för 2 veckorskurs i Norrköping. Trafikskolan där verkade väldigt trevlig och hade plats för mig i september.
Men i augusti blev jag ju gravid. I september mådde jag som sämst. Kräktes nonstop twenty-for-seven. Graviditeten var planerad. Körkortsutbildningen likaså. Men dåligt sammanträffande. Graviditet är ingen sjukdom. Jag åkte till Norrköping. Mer död en levande.
Jag bröt ihop första dagen. Kräktes och grät. Var på ett fik och började gråta där. Berättade för föreståndarinnan om min situation. Hon sa: Åk hem. Gå till läkaren, få intyg, åk hem. Ta körkortet sen när du mår bra. Men jag var envis. Jag skulle ta det där kortet där och då. Bet ihop. Ringde min husläkare, fick honom att skriva ut Lergigan comp som är ett läkemedel mot bla graviditetsillamående. Proppade mig full på lergigan och Mc Donalds pannkakor som var en av mina cravings. Lyckades köra utan att spy. Tog 20 lektioner till ala 600 spänn typ. Klarade teorin och halkbanan. Men inte uppkörningen!
Det var sådan bitter känsla när vägverkets kontrollant sa att jag kuggat. Precis när han ska gå igenom körningen och redogöra för sin bedömning ser jag genom vindrutan att tjejen jag pratat och pluggat ihop med på skolan glädjestrålar, gör high five och kramar sin lärare och kontrollant. Hon hade svårt för sig också. Hon tyckte t.o.m att teorin var svår. Men hon klarade det. Inte jag. Jag vill bara därifrån utan att visa mig. Ber min körskollärare skjutsa mig mot tågstationen. Jag ska hem till Stockholm. Jag håller mig från att gråta men så fort han släppt av mig och kommit utom synhåll brister jag ut i gråt och tjuter hela vägen ombord på X2000.
Ibland skyller jag på mitt tillstånd. Att jag faktiskt inte var i form. Men ska det spela sån jävla roll? Visst jag kräktes. Visst jag somnade 19 på kvällarna av utmattning. Men jag hade 50 körlektioner i stockholm i bagaget.
Ibland vill jag gå vidare. Boka nya körlektioner. Köra upp igen. Inte ge upp. Men va fan, pengarna är slut. Jag har ett lån jag håller på att betala av på 3 år. Jag har inte budget för fler lektioner. Som sagt jag vill leva också. Köpa kläder, resa, äta god mat. Inte öka på kreditkortsskulder och lån bara för att jag behöver övningsköra. Det är bittert. Ibland när jag ska sova och blundar ser jag bilden av tjejen som glädjestrålar och gör high five. Jag vill ju också lyckas. Men jag är en fucking retard. Det var det där med att fokusera på det positiva. Sorry, men inte när vi snackar mitt körkort.
Over and out.
Dagens bild är på Sarah som rotat fram pappas djurgårdsmössa och halsduk och satt på sig. Det är en feel good bild tycker jag. Lite pixlig för den är tagen med Jonas Iphone.
Positiva tankar är bra men det kan vara ett sätt att berabeta tråkigheter att skriva om det så därför tänkte jag berätta om Norrköping och mitt misslyckande där och om bitterheten jag kan känna över att jag inte lyckas ta körkort. T.o.m någon retarded snubbe i "en annan del av Köping" lyckas köra bil men inte jag.
Jag har övningskört i 1,5 år. Gått i körskola i stockholm. Betalat 600 kr i timmen. Tagit körkortslån för att jag tillslut inte hade råd med lektionerna. 600 kr i timmen ett par gånger i veckan är pengar även för en civilingenjör. Iallafall för en civilingenjör som har andra intressen också, tex att handla märkeskläder till sin dotter. I stockholm tog jag mer än 50 lektioner. Jag blev aldrig färdig. Läraren var mest missnöjd och bekymrad över min körning. Så en kväll bestämde jag mig för att det inte skulle leda någon vart att köra ett par gånger i veckan. Det enda raka var att ta en intensivkurs och totalt gå in för det där med körkortet. Jag googlade på kuser och bestämde mig för 2 veckorskurs i Norrköping. Trafikskolan där verkade väldigt trevlig och hade plats för mig i september.
Men i augusti blev jag ju gravid. I september mådde jag som sämst. Kräktes nonstop twenty-for-seven. Graviditeten var planerad. Körkortsutbildningen likaså. Men dåligt sammanträffande. Graviditet är ingen sjukdom. Jag åkte till Norrköping. Mer död en levande.
Jag bröt ihop första dagen. Kräktes och grät. Var på ett fik och började gråta där. Berättade för föreståndarinnan om min situation. Hon sa: Åk hem. Gå till läkaren, få intyg, åk hem. Ta körkortet sen när du mår bra. Men jag var envis. Jag skulle ta det där kortet där och då. Bet ihop. Ringde min husläkare, fick honom att skriva ut Lergigan comp som är ett läkemedel mot bla graviditetsillamående. Proppade mig full på lergigan och Mc Donalds pannkakor som var en av mina cravings. Lyckades köra utan att spy. Tog 20 lektioner till ala 600 spänn typ. Klarade teorin och halkbanan. Men inte uppkörningen!
Det var sådan bitter känsla när vägverkets kontrollant sa att jag kuggat. Precis när han ska gå igenom körningen och redogöra för sin bedömning ser jag genom vindrutan att tjejen jag pratat och pluggat ihop med på skolan glädjestrålar, gör high five och kramar sin lärare och kontrollant. Hon hade svårt för sig också. Hon tyckte t.o.m att teorin var svår. Men hon klarade det. Inte jag. Jag vill bara därifrån utan att visa mig. Ber min körskollärare skjutsa mig mot tågstationen. Jag ska hem till Stockholm. Jag håller mig från att gråta men så fort han släppt av mig och kommit utom synhåll brister jag ut i gråt och tjuter hela vägen ombord på X2000.
Ibland skyller jag på mitt tillstånd. Att jag faktiskt inte var i form. Men ska det spela sån jävla roll? Visst jag kräktes. Visst jag somnade 19 på kvällarna av utmattning. Men jag hade 50 körlektioner i stockholm i bagaget.
Ibland vill jag gå vidare. Boka nya körlektioner. Köra upp igen. Inte ge upp. Men va fan, pengarna är slut. Jag har ett lån jag håller på att betala av på 3 år. Jag har inte budget för fler lektioner. Som sagt jag vill leva också. Köpa kläder, resa, äta god mat. Inte öka på kreditkortsskulder och lån bara för att jag behöver övningsköra. Det är bittert. Ibland när jag ska sova och blundar ser jag bilden av tjejen som glädjestrålar och gör high five. Jag vill ju också lyckas. Men jag är en fucking retard. Det var det där med att fokusera på det positiva. Sorry, men inte när vi snackar mitt körkort.
Over and out.
Vecka 24 (23 + 4)
Jag är i sjätte månaden nu. Hur känns det? Jo.. jag har mer eller mindre alltid dålig smak i munnen. Jag mår illa när jag blir trött, hungrig eller sjuk. Jag har ont i kroppen av upplöckrat bäcken. Jag känner hur barnet rör sig, vilket är otroligt mysigt. Men jag känner att jag inte kan knyta an på samma sätt till den ofödda som förra graviditeten. Sarah tar väldigt mycket fokus från sitt kommande syskon.
Idag läckte jag bröstmjölk för första gången den här graviditeten. Det var inte oprovocerat men inte så att jag gjorde något med bröstet, mer att jag låg i sängen under täcket och hade det varmt och skönt..
Blir att inhandla sådana där bröstbindor snart. För har det väl börjat läcka så kan det ske helt oprovocerat också och att få blöta ringar runt brösten på jobbet eller ute bland folk är faktiskt pinsamt! Det är i samma klass som äckliga svettringar under armarna. Man kan säga mycket om brösten hos gravida. De växer och blir mycket större. Jag kommer att få Dolly Parton-bröst med tiden men i och med att magen växer så blir inte proportionerna Dollys och ja.. man känner sig kanske inte som världens sexigaste ändå, möjligen kvinnligare än någonsin.
Det är trettondagen idag. Man är ledig. Jag har bakat sockerkaka. Ville egentligen gå till seveneleven och få min morgonfika men visar temperaturen -17 så drar jag inte ut mig själv och dottern för lite halvtaskig dyr fika. Hade tur som hade ägg, mjöl och socker hemma.
I eftermiddag kommer Shangin och Andreas över på middag. Har inte sett dom sen deras bröllop tror jag.
Nu måste jag ta hand om lilla dottern som vaknat ur sin middagslur. Over and out.
Bilder från Nyårsafton
Sarah åker pulka med sin pappa
Sarah, Louise och jag. Sarah har precis råkat slå till sin moster i ansiktet. Sarah bär en fin klänning från Lindex som hon fick i julklapp av moster & David. Jag har på mig en klänning från BOOB.
Öppen spis är mysigt!
Fler foton finns på Facebook. Men kanske att man måste vara vän med min syster Louise för att se dem.
Nu ska jag och Sarah träffa en gammal klasskompis och hennes son. Ska bli spännande.
Bye for now!
Framtida shopping
I en del bloggar så visar folk vad de har köpt eller planerar köpa. Jag lånar det upplägget idag och visar 4 produkter från H&M som jag ämnar shoppa. Men jag väntar på erbjudande först. H&M har precis släppt vårkollektionen, men ganska snart brukar rabatt dimpa ner i brevlådan. Det brukar vara något i stil med 10% på valfri vara. Jag har varit kund i många år så jag vet!
Vad sägs om att ha det lite djuriskt sängen? Tycker dessa påslakan i ekologisk bomull är fina. I köket kan man matcha med servetter. Finns även handdukar och kuddfodral på samma tema.
Magen växer och en cardigan är aldrig fel. Särskilt inte kalla dagar. Snart börjar dessutom vattengympan och då behöver jag en baddräkt. Baddräkten beställer jag på en gång!
Vad sägs om att ha det lite djuriskt sängen? Tycker dessa påslakan i ekologisk bomull är fina. I köket kan man matcha med servetter. Finns även handdukar och kuddfodral på samma tema.
Magen växer och en cardigan är aldrig fel. Särskilt inte kalla dagar. Snart börjar dessutom vattengympan och då behöver jag en baddräkt. Baddräkten beställer jag på en gång!
Mys-söndag
Idag åkte vi Pulka från Hammarbyhöjden ända till Bagarmossen och hade mys-söndag med Maria och Erik.
På bilden ska Sarah och Maria läsa boken Max nalle.
Så en bild på bebis-magen. Är nu gravid i vecka 24.
Stor mage men det är bara EN därinne så fråga inte om det fler gånger för jag blir smått irriterad då. Typisk pojkmage är det många som säger. Har moderkakan i framvägg och den är som en tjock skyddande kudde så sparkarna känns inte så mycket. Det är mest lite mysigt buffande som jag känner. För er som inte vet så kan man ha moderkakan antingen i framvägg eller bakvägg.
Over and out!
På bilden ska Sarah och Maria läsa boken Max nalle.
Så en bild på bebis-magen. Är nu gravid i vecka 24.
Stor mage men det är bara EN därinne så fråga inte om det fler gånger för jag blir smått irriterad då. Typisk pojkmage är det många som säger. Har moderkakan i framvägg och den är som en tjock skyddande kudde så sparkarna känns inte så mycket. Det är mest lite mysigt buffande som jag känner. För er som inte vet så kan man ha moderkakan antingen i framvägg eller bakvägg.
Over and out!
Neej
Ett tag sa Sarah JA till allt. Nu har det vänt. Nu säger hon neej till det mesta.
Min mamma (Sarahs mormor): Ska vi hugga julgran tillsammans du och jag nästa år.
Sarah: Neeej.
Klockrent. Hon är så söt.
Nu frågade jag om hon ville ha byxorna på. Hon skakar lite på huvudet, ler och säger neeej.
Min mamma (Sarahs mormor): Ska vi hugga julgran tillsammans du och jag nästa år.
Sarah: Neeej.
Klockrent. Hon är så söt.
Nu frågade jag om hon ville ha byxorna på. Hon skakar lite på huvudet, ler och säger neeej.
Trött
Jag är så förbannat trött. Jämt! Är det graviditeten eller årstiden? Är jag deprimerad utan att veta om det? I morse kom jag inte ur sängen. Jag kunde helt enkelt inte stiga upp före 9. Tur att jag har en underbar man som går upp och ger dottern frukost. Jag har varit ute en stund medan det är ljust. Det ska ju vara bra mot vintertrötthet sägs det. Gick och handlade och unnade mig kaffe på seveneleven. Jag tar vitamintillskott i flytande form på rekommendation av barnmorskan. Någon som har andra knep mot trötthet får gärna höra av sig.
På nyårsafton så somnade jag halv elva. Sucker!! Vaknade iofs lagom för att skåla in det nya året med Pommac. Men ändå. Tröttheten är allvarlig.
Då och då diggar jag saker lite extra och gör listor i tankarna på bra saker. Nu när jag har en blogg kan jag ju lista på riktigt.
1) Kortisonspray. Nässpray med kortison är min etta just nu. Har inte känt mig täppt eller haft ömmande bihålor sen jag hämtade ut min lilla spray på apoteket. Me like!
2) Alvedon. Jag är evigt tacksam över att det finns något som kan ta bort värk och feber, men som samtidigt är snällt och inte skadar små bebisar i livmodern. Love paracetamol!
3) Lergigan. Nu mår jag inte så jätteilla längre men Lergigan hänger kvar på listan. Den lilla vita tabletten tar udden av graviditetsillamående. Den är ångest- och ororsdämpande. Det händer att jag drabbas av ångest och oro. Då är lergigan da shit. Den är inte beroendeframkallande och har inga fosterskadande effekter. Bra att alltid ha hemma. Just in case...
Väntar på bilder från nyår men min systeryster är segare än en snigel. Det var hon som hade kameran. Jag fick bara 3 st urdåliga bilder med min kamera men ni kan ju hålla tillgodo med dem så länge. Den som väntar på nåt gott...
Sarah vill inte bli fotad i sin fina klänning, iallafall inte i knät på mamma..
På nyårsafton så somnade jag halv elva. Sucker!! Vaknade iofs lagom för att skåla in det nya året med Pommac. Men ändå. Tröttheten är allvarlig.
Då och då diggar jag saker lite extra och gör listor i tankarna på bra saker. Nu när jag har en blogg kan jag ju lista på riktigt.
1) Kortisonspray. Nässpray med kortison är min etta just nu. Har inte känt mig täppt eller haft ömmande bihålor sen jag hämtade ut min lilla spray på apoteket. Me like!
2) Alvedon. Jag är evigt tacksam över att det finns något som kan ta bort värk och feber, men som samtidigt är snällt och inte skadar små bebisar i livmodern. Love paracetamol!
3) Lergigan. Nu mår jag inte så jätteilla längre men Lergigan hänger kvar på listan. Den lilla vita tabletten tar udden av graviditetsillamående. Den är ångest- och ororsdämpande. Det händer att jag drabbas av ångest och oro. Då är lergigan da shit. Den är inte beroendeframkallande och har inga fosterskadande effekter. Bra att alltid ha hemma. Just in case...
Väntar på bilder från nyår men min systeryster är segare än en snigel. Det var hon som hade kameran. Jag fick bara 3 st urdåliga bilder med min kamera men ni kan ju hålla tillgodo med dem så länge. Den som väntar på nåt gott...
Sarah vill inte bli fotad i sin fina klänning, iallafall inte i knät på mamma..
