Besök på barnakuten
Lillebror hade bajsat. Han bajsar en gång i veckan så det var en stor grej. Medan jag höll på och bytte på honom så busade Sarah inne i stora sovrummet. Hon drog i Meandi provkollektionen och jag var lagom irriterad på henne. När lillebror var klar rusade jag in i sovrummet fö att rädda Cecilia Blankens Sweet Cardi som Sarah hade slitit fram. Då ser jag nåt mycket värre. Sarah sitter med en öppnad Lergigan burk. Hon har vitt tablettklet i munnen och några piller i handen..
Lergiganburken borde inte stått åtkomlig. Det gjorde den. Tydligen. På bara någon minut hade Sarah sträckt sig efter den på byrån. Den låg dessutom i en sån där försluten plastpåse man får på flygplatser att lägga vätskeinnehållande behållare i. Men man ska inte underskatta 2-åringar. Både påsen och locket till burken lyckades hon forcera.
Jag frågade henne hur många hon ätit. Hur många hon svalt. Men 2-åringars svar kan man inte riktigt lita på.
Först sa hon "EN" sen sa hon "TVÅ" och sen sa hon "MÅÅÅÅÅNGA"
Det var bara att åka in till Sachska barnakut för att ge medicinskt kol.
Jag ringde Jonas som inte svarade i mobilen. Typiskt. Han tränade. Men syrrans man David kom och hjälpte oss in till SÖS. Jag var lite lätt stressad kan man säga.
Sarah var jätteduktig. Drack hela glaset med svart trögflytande sörja som sjuksköterskan bad henne dricka. Sedan somnade hon. Sov 3 h på britsen.
Läkaren blåste faran över efter 5 timmar så vi är hemma igen. Jag känner mig hemsk. Redan låst in tabletterna i skåpet.
Varför jag äter dom? För att jag har sömnsvårigheter och oro. Och när jag inte får sova blir jag deprimerad.
Detaljer för den intresserade: Burken innehöll från början 100 tabletter. Uppskattar att jag har 30 kvar. Hittade en halv på golvet. Jag har ätit en om dagen vid behov i ett par år. Slutsatsen att jag inte har en susning om hur många tabletter Sarah kan ha fått i sig. Lergigan är ett gammalt läkemedel som används till många olika saker. Däribland: sömnsvårigheter, oro, graviditetsillamående. Tabletterna har till en början smak av vanilj sen antar jag att de smakar blä som all annan medicin.
En sak till. Jag hann rösta. Men det fick bli "förtidsröstning" så tyvärr hade jag inte namnen på politikerna som jag tänkt rösta fram i kommunalvalet. Men huvudsaken är att jag valt sida och lagt min röst.
Reklampaus
Nu har det varit tyst igen från mig ett längre tag. På resa utan Jonas med båda barnen så fanns det vaken tid eller lust att blogga. Vi hade det dock superskönt och jag skriver mer om det efter Valet. För nu koncentrerar jag mig på att landa hemma igen och rösta rätt i morgon. Så länge gör jag lite reklam för undebara me&I-kläder på mig och dottern. Vi ska på kalas hos David och Louise :-)
Sarah i Pixie Cat och Dotty Skirt stl 98/104 och jag i Cardigan.
Kaos
Jag och barnen var till postombudet igår för att hämta ut paketet med designbabykläder. (Nyheter som släpps 9 september) Jag lämnade syskonvagnen utanför butiken. Tror inte att någon så lättvindigt drar iväg barnen. Tror ingen vill ha dom heller. Hursomhelst hämta ett paket tar 2 minuter och krångla in vagnen med Sarah i en trång godisbutik, det gör jag bara inte. När jag kom ut till barnen så stod en gammal dam med en glass och försökte prata med Sarah. Till mig sa damen:
"Är det dina barn?" "Den lilla han säger ingenting han"
Jag: " eh naeeh.."
Damen: "Den stora säger inte mycket heller.. Snälla barn du har!"
Jag vet att jag har snälla barn. Och jag får höra det ofta också. Blir nästan lite trött på den kommentaren. De ser ju inte den gnälliga och tjuriga sidan av Sarah som jag och Jonas dagligen får handskas med. Hon har ju inte blivit gladare av att sluta sova middag. Snarare tvärtom eftersom hon blir trött. Men sova det vägras!
Jag: "Tack" "Jag vet" Ler atigt.
Damen: "Och smal är du också!"
Det där sista värmde men naturligtvis tänkte jag genast att hon säkert tyckte jag såg sliten ut. Stressad med 2 barn i en tung vagn och hinna med postombud och mat och gud vet allt.
Jag: "Det är inte så lätt..." tänkte dra en harrang om 2 barn och amningen och att kilorna rasar för att man har så mycket att göra. Ville förklara eftersom hon ju säkert tyckte jag såg sliten ut. Men damen fattade det som att jag försökte säga att det inte är så lätt att gå ner i vikt.
Damen: "Du är bra så. Det räcker."
Värst vad hon var gullig då tänkte jag. Vände på klacken och körde in på Konsum med Sarah som "osså vill haa glass" Det gick att lura henne att äta en banan istället! Som sagt snälla barn.
Vi har haft det underbart på Cypern
Syskonvagnen var med. Lite för stor för det mesta men guld värd när dotra var trött. Tur vi hade rummet på bottenplan. Vagnen gick inte in genom dörren och inte in i någon hiss heller.
Utsikten från vår terass. Vi hade nära till allt! Beachen, baren, poolerna. Perfekt.
All Inclusive. Sarah fick smaka chokladglass. "Gott!"
Jag och dottern i barnpoolen. Ljummet vatten!
Fanns en "Kids Club" med leksaker. Sarah kallade det för "dagis".
Utomhus fanns en Playground. Gunga var kul.
Lekstugan var också lite kul.
Bild på våra bäddar. Sarah leker i lillebrors säng. Vi överlevde att sova hela familjen i samma rum. Synkade sovningen riktigt bra. Alexander fick flytta upp i min säng rätt ofta. Dels för att jag ville prova att ligga och amma för att jag var så trött. Värmen gör en trött. Dels för att det är mysigt att gosa tätt i samma säng. Liggande amning funkade faktiskt riktigt bra de gånger jag ville.
Jonas var tvungen att knäppa en bild på syskonen som lekte tillsammans på golvet. Sarah tog lillebrors hand. Kärlek!!! Det råder inga tvivel om att hon tycker om sin lillebror. Jag blir alldeles varm i hjärtat.
Vi hade strålande sol och 30-40 grader mest hela tiden. Undantaget 2 timmar en eftermiddag. Det dramatiska skyfallet var mysigt. Vi satt fascinerade under tak på altanen och beskådade skuren.
Sista dagen var vi inne i Larnaca stad. Mest för att fördriva tiden eftersom vi fick checka ut rummet 12:00 men transferbussen till flygplatsen skulle hämta oss först 19:30. Larnaca stad var väl ingen höjdare. Iallafall inte klockan 15 en eftermiddag när butikerna har Ciesta-stängt. Men strandpromenaden var ganska juste och vi hittade en Starbucks. Me löööööv Starbucks. Blev en kall Frappe där. Om jag ser tjock och gravid ut så beror det på att jag stoppat magen full med massa godsaker hela veckan. All Inclusive you know!
Deltog i ett gympa-pass på hotellet. Ledaren som raggade upp mig sa att det var "some slow exercise". Yeah sure svarade jag men ångrade mig bittert några minuter senare. Det var core-pass på en handduk mitt i solen. Jag hade knappt någon kondition, ingen styrka. Ledaren frågade om jag var pregnant. Haha nääääääää men fortfarande gravid-tjock tydligen och med delade magmuskler som fortfarande inte gått ihop helt så var jag sämst i klasssen. Jag måste börja träna. Klassen bestod av idel mogna kvinnor så att jag fött barn var fan ingen ursäkt. Jag måste skaffa gymkort och komma i form. Promenader räcker inte!
Avslutar bildserien med utsikt över poolen och havet 3 våningar upp.
Har lite övriga tankar. Uppdaterar snart. Nu när vi är hemma igen ska det inte dröja så länge.
Cyprus
I eftermiddag flyger vi till Cypern. Antar att det kan bli ett litet blogguppehåll. Eller inte? Kanske kommer bildblogga flitigt.
I veckan har jag varit i Krusboda och besökt 2 förskolor. En privat och en kommunal. Båda Reggio Emilia inspirerade. Sarah går i privat Montessori just nu och vi älskar den. Jag vet inte när jag ska finna tiden men borde googla och läsa på om pedagogikerna. Eller kan någon råda mig? Spelar pedagogiken så stor roll eller blir det bra barn oavsett? Jag tror det. Tror det är lite olika sätt att arbeta bara! Waldorf är jag dock kritisk till. Känns flummigt. Me not like flum och religösa influenser. Läst tidigare att Waldorf kritiserats för att vara ovetenskapligt och det gillas ej. Gillas inte eftersom jag hoppas att mina barn ska doktorera på KTH och sitta på kammaren och forska i framtiden. Bli som mamma, fast lite bättre alltså ;-) (obs, skrev det där sista med skämtsamt sinne så ingen blir upprörd)
Hursomhelst känns valet av förskola inte självklart. Finns 2-3 till i närheten som jag ska besöka när vi är hemma från Cypern. För det verkar visst som att vi flyttar till hus i krusboda inom kort.
Just det.. vad tittar dom i bilden efter? Jo Jonas är kung på Bejeweld-spelet och syrran och David tror att dom har nåt att lära.. Nördar!!!
Hus!
Köpa hus är stora saker. Livets största affär. Eller vad brukar mäklarnas slogan vara? Men det är en stor grej och det innebär lite ångest.
Ångest för att flytta längre ifrån stan. Ångest för att inte ha tunnelbanan som granne. Ångest för att slita upp Sarah från braiga dagiset. Ångest för vad räntor innebär för min ekonomi. Ångest för att jag inte bara måste diska och tvätta utan även klippa gräs. Ångest för vad mamma ska säga. Ångest för allt och ingenting!! Men också pirr och känslan av något bra. Att få det större. Barnvänligare. Liten privat tomt!
Nu måste jag gå in på skolportalen och ställa Saris i dagiskön. I morgon är det besiktning. Känns inte som man kan ropa "hej vi har köpt hus" förrän besiktningen är ok.
Over and out!
Förtydligande angående klänningen..
När klänningarna valdes var jag nyförlöst. Jag och Alexander befann oss i den där bubblan. Alla mammor vet vad jag talar om.. Jag tänkte att det var så långt kvar till den stora dagen.. Tänkte att jag inte vet hur amningen kommer funka eller hur min 3-månaders baby kommer vara...Men borde protesterat högljutt och valt något mer praktiskt och mindre dyrt istället för att säga att vad som helst gick bra. Alltid lätt att vara efterklok. Klänningen är i allafall fin och med sjalen till så kan man inte se att den är totalhavererad.
Det är lite mycket nu..
Redan på fredagen så kom släkten och vi skulle äta middag. Seeeeen middag. Jag är inget fan av sena tillställningar med en liten bebbe som jag vill sköta med kvällsrutiner i hemmets trygga vrå. (Mer om våra kvällsrutiner och nätter kommer i ett senare inlägg.)
Hursomhelst sen middag i fredags med människor från Österrike och Spanien. En salig blandning av engelska, spanska och tyska.
Så kom bröllopsdagen. Nervöst innan. Det kom fram att släkten (70-åriga damer) inte såg med blida ögon på amning offentligt. Inte heller Louise önskade amning under middagen. Ångest för mig. Först tänka på den hopplösa klänningen som jag skulle ha och sen att jag skulle gömma mig för att ge Alexander mat.
Dessutom korkade frågor som "ska han verkligen äta nu igen?" eller "går du inte efter klockan med mat var fjärde timme?"
Sa på skämt till bebisen när klockan var 13: "Nu får du ingen mer mat före midnatt, hör du det?"
Klockan 16 var jag i kyrkan för att byta om till den jobbiga men vackra klänningen. Jag tokammar Alex i ett avskillt rum för att han ska stå sig åtminstone under vigseln och fotograferingen. 10 minuter innan vigseln är planerad anländer Louises andra tärna Anna med min klänning. Hon hjälper mig på med den. Vi är lite svettiga och nervösa bägge två. Hon knökar och drar med klänningen. Den sitter ju tajt. Men så hör jag att nåt händer och hur Anna svär eller säger nåt mindre bra. Hennes kille Richard kommer och hjälper med dragkedjan och hyskan i ryggen men den spricker. Hela klänningen spricker upp hela vägen i ryggen. Dragkedjan kaputt. Ridå ner.
Jag känner ingen panik. Bara hopplöshet och lite oro för att inte få vara fin för Louise. Anna svettas. Vi ber om hjälp. Får fatt i nål och tråd. Brudgummens mormor syr igen klänningen i ryggen på mig. Det blir ju inte snyggt och glappar. Ut bland gästerna och ragga sjal att dölja med. Jag tycker att det är pinsamt. Där fick jag för att jag trodde att jag var nåt. Att jag trodde att jag var smal. Fetto-Carro fick klänningen att spricka. Förnedring.
Vigseln försenas 20 minuter pga detta. Men efter att jag fått låna en sjal så kan klockorna äntligen ringa och akten startar.
Det är otroligt vackert. Louise och David är vackra. De säger ja till varandra. Alexandra sjunger. Hon fängslar alla med sin gripande vackra sång.
När det är dags att avlägga löften hör jag min dotter som är brudnäbb sjunga "Här kommer Pippi Långstrump.." Inte så att det störde direkt men flera hörde det och det förhindrade nog att jag började snyfta jag också.
Efter ceremonin är det fotografering. Regnet öser ner. Hem byta om. Funderar frenetiskt på vad jag ska ta på mig istället. Nåt snyggt men amningsvänligt. Hittar min snygga boobklänning som jag fyndat på Tradera. Klär mig i den. Blir bekväm och nöjd och kan amma min älskade son diskret. Tror på gud ett tag. Han såg till att klänningen sprack så att jag skulle slippa den och kunna amma min baby. Tack gode gud. Typ.
Det blev förstås middag och tal och dans och jättefin fest.
Nu har Alexander vaknat. Måste sluta. Dessutom har jag ett nytt projekt på gång. Därav viss stress. Blöder lite igen. Inte fått mensen tillbaka men tror att det är all anspänning. Barnmorskan sa ju att man kan få en genombrottsblödning vid sämre sömn eller stress. I mitt fall kan vi verkligen snacka stress de senaste dagarna.
Uppdaterar er mer snart. Promise.
Snart gifter sig syster
Så jag hinner inte med att blogga. Är dessutom ensam med båda barnen idag för Jonas ska spika och fixa lite på en av bodarna på landet.
På lördag är alltså den stora dagen. Jag har fixat allt nu. T.om. skaffat en trosa med någon typ av gördel för 319 spänn på Twilfit så att jag ska se smalare ut. Men jag bävar. Hur ska jag hantera det där med en tuttsugen bebis på fin middag i en omöjlig klänning som jag varken får på eller av för egen hand? Rädd jag kommer sitta i intilliggande rum och missa halva middagen. Men kommer väl märka hur amningsvänliga folk är och kanske att Alexander nöjer sig med att titta på alla roliga gäster och kan vänta med maten lite?
Ikväll ska jag och Alexander sova hos syster. Brudgummen ska sova hos sin bestman. Dom ska inte se varandra före bröllopet. Jag antar att dom inte har älskat före äktenskapet heller...
Vi ska äta middag med våra österrikiska släktingar som kommer idag. Det ska bli trevligt. Ich freue mich!
Alejandro
Mera bra saker med iPhone
Upptagen småbarnsmor som jag är så hinner jag ändå tillgodogöra mig en god bok. Ljudbok i mobilen! Just nu provar jag Storytel. Som Buzzador får vi med iPhone möjlighet att lyssna gratis på 2 valfria böcker och utvärdera appen Storytel. Hör av er om ni också har iPhone och vill provlyssna ljudböcker under en månad så mailar jag Storytel-länken :-). Funkar även med Android.
Tärna cred
Systeryster var ganska snabb i att få tag på underkläder. 2 butiker så var det klart sen och jag fick lite "tärna cred" (alltså jag menar att jag gjorde lite av det som förväntas av mig, känner mig ganska usel som tärna annars, alldeles för upptagen av mina barn). Bredvid underklädesbutiken Triumph låg Polarn. 70% rea! Trodde ni jag kunde motstå frestelsen att kika? Nädå! Trots att jag har köpstopp ett bra tag framöver eftersom plånboken gapar tom. (Glömde ju det där med att begära föräldrapenning i tid). Louise köpte denna klänning till Sarah. Tack kära gulle-moster!
Lite fika och en bild på mig blev det också.
Folk jag mötte log mot oss.. Fattade inte varför riktigt. Först när jag kom hem insåg jag ju att det måste berott på att jag och Sarah hade likadana tunikor på oss. Den med Geisha från Me&I.
Man hinner inte..
Häromdagen kom jag på att jag inte begärt föräldrapenning. Man hinner inte med 2 barn, tänkte jag. Fullt upp. Kaos. Eller nja nu ljuger jag.. Jag hinner ju blogga och läsa bloggar och kolla mailen sisådär 20 gånger. Men det är en annan sak..
Bloggarna och mailen läser jag dessutom iPhonen. Vad skulle jag göra utan iPhone? Guds gåva till ammande 2-barns mor! Försäkringskassan borde göra en app!
Idag har vi fördrivit dagen hemma hos Anna och Richard. Och Anna gjorde Sarah fin i håret. Andra småbarnsförädrar är också en gåva. Sarah somnade för natten i bilen hem. Helt slut efter all bus och lek! Flätorna sitter fortfarande kvar..
3 veckor till bröllopet
Syrrans alltså. Själv är jag lyckligt gift sedan 3 år tillbaka.
Jag har äran att vara tärna. Ha på mig hellång blåsa. Hur det ska det gå? Senast jag provade klänningen hade jag 4 cm för mycket mage och 1 cm för stor byst. Jag ammar. Tänk er axelbandslöst tajt tub då. Kan man ens dra ner den? eller måste den öppnas ner hela vägen i ryggen varje gång bebben ska tutta? Vad gör jag med läckande boobs?
Hjälp.. bara 3 veckor kvar.
Tillbaka i stan
Utomhussex, ja visst.
Bakom oss ligger vägen. Där gås, cyklas och mopedåks det konstant.
Träd och buskar då?.. njae, gömmer man sig bakom dom så kan man ge sig sjutton på att endera grannen får se något olämpligt.
Hur det nu var så fick vi till det tillslut efter att barnen nattats. Och det gick snabbt och bra. Snabbt är bra för då blir det tid över för att sova också. Sömn är småbarnsföräldrars våtaste dröm. Faktiskt!
Bloggar från landet del 2
Alltså.. Lyckan borde vara total här ute men vi är krassliga. Alexander bajsar efter varje måltid. Jag blir genast orolig. Det normala för honom är typ 3 ggr i veckan. INTE 5 gånger om dan. Magsjuk? Virus? Storasyster har snor som hänger utanför näsan. Pappan sprayar sig med nezeril. Själv behöver jag 2 advil om dagen för värk och sjukdomskänsla i kroppen. What the fuck!!!! Vill må bra på årets bästa årstid. Dålig tajming med dagisvirus som smittade precis innan vi gick på ledighet allihopa. BAJS, säger jag!
Annars händer inte mycket. Vi sitter mest i skuggan under en lönn. Badar ibland. Som det ska vara antar jag.
En gubbe som nu är död sa en gång att det spökar i torpet vi bor i. Jag tror inte på spöken. Jag vet bättre. Är dock smått mörkrädd. Rädd för att någon skurk ska komma och försöka skada oss som i bästa Wallander-film. Är inte helt bekväm när jag måste kissa efter att ha nattammat Alexander. Skitlarvig! Men häromnatten när jag låg och sov kände jag det precis som att någon iakttog mig. Något sveper över mig. Vänder mig mot Jonas. Han sover. Inte han. Kan inte svara på om vi hade fönstret öppet den natten och det bara var en vind.
Nä får skriva bättre spökhistorier senare. Sonen har bajjat igen. Suck!
Bloggar från landet DEL 1!
Sitter i skuggan under en lönn och försöker att uppdatera er med hjälp av en rosa notebook och en iPhone!
Vädret är som det är.. Superhett och soligt. Inte många vill vara i stan när det är 30 grader. Inte ens jag som mår bäst i hemmets trygga miljö. Jag fattar inte hur lycklig jag är över att ha ett landställe. Är kocko, jag erkänner. För visst bor jag underbart?
Jag har införskaffat en amningskudde. Äntligen. Bättre sent än aldrig. Å så sent är det inte, planerar amma läääänge till. Köpte saccosäck varianten med kulor i. Fantastiskt användbar. Alexander kan använda den lite som han vill och jag med. Jag behöver inte bli obekväm när det blir långa snuttstunder. 
Se vad skönt han sover! Som i en hängmatta.
Nä nu ska jag stänga ner datorn. Har sålt en grej på Tradera så måste till postombudet. Är 3 km bort. Blir en redig banvagnspromenad. Har bara typ 3 kg gravidhull kvar. Heja mig!
att avsluta saker..
Känner visst vemod för att avsluta saker. Var i veckan hos barnmorskan för återbesök. Ett rutinbesök 8 veckor efter förlossningen. Vi pratade och hon tog prover och gjorde gynkoll. Allt var fint. När vi skulle gå sa hon nåt i stil med " jaa då avslutar vi den här kontakten..." Jag ska visserligen tillbaka i september för att sätta in en spiral och ta cellprov men kontakten gällande graviditeten och efterskedet är finito. Det känns lite sorgligt. Aldrig mer mödravård. Aldrig mera gravid. Aldrig mer fundera över att någon växer inom mig. Det är avslutat.
Var även till psykologen igår. Har gått några gånger för att samtala. För att inte bli deprimerad. För att mota Olle i grind som min husläkare så käckt säger. Även psykologen "avslutade" mig. Det känns inte sorgligt alls, det känns istället bra. Jag mår ju bra och det är därför som vi avslutar kontakten. Det känns bara lite osäkert. För nu har jag inget proffs att flippa ur och gråta hos. Jo om jag krisar så får jag ju självklart ringa men ändå, meningen är ju att jag ska kontrollera mina känslor själv.
Vi packar och donar. Ska ut på landet. Jag hoppas det kommer gå bättre denna gången. Det är ju inte kallt iallafall.
7 juli
Men jag behöver bara titta på min fina son så blir jag glad igen. Han är så förnöjsam. 2 månader fyller han idag och han firade sig själv och mig genom att sova hela natten. Bästa bebisen!
Idag ska vi träffa en fd klasskamrat som jag inte sett sen 9:an. Visade sig att hon bor på gångavstånd till oss. Mycket spännande. Thanx to Facebook.
Lite senare ska jag, Jonas och lilleman till barnmorskan Birgitta på Östermalm. Det har nu gått drygt 8 veckor sen förlossningen och det är dags för återbesök. Jag kan knipa. Det har jag kunnat hela tiden så det blir nog godkänt, om hon ens kollar. Preventivmedelsfrågan blir lite intressant. Nu ska vi inte ha fler barn. Kanske spiral? Vill inte ha hormoner eller piller som man måste komma ihåg varje dag. Lita på att amningen skyddar vågar jag inte längre.
Vore mysigt att sitta på uteseerveringarna på Östermalm och sippa någon kall dryck men Sarah ska hämtas klockan 15 så det hinns nog inte med.
Ut i solen med oss. Over and out.
